Lena får betala för Lantmäteriets kartmiss: ”Känner mig rånad”

Registreringstjänster i Sverige är dyra och frustrerande — men det vet byrån, Lena får betala för Lantmäteriets kartmiss: ”Känner mig rånad”

Lantmäteriet, den svenska kart-, fastighets- och registreringsmyndigheten som den senaste tiden fått hård kritik för sina höga kostnader även för grundläggande funktioner, har varit i blickpunkten i en detaljerad utredning av Nyheterna. Ett av många fallen är Lena Samuelssons från Släppträsk mellan Malå.
Lena, en fastighetsägare i byn Släppträsk i Västerbotten, beskriver sin upplevelse som ytterst frustrerande och känslomässigt dränerande.

“Hela spektrat av känslor tror jag att jag upplevde – från förtvivlan till ilska, sorg, besvikelse”, säger hon.
Lena och hennes sambo valde att göra genom att dela upp sin skogsfastighet i en process som kallas delning. Eftersom fastighetslinjerna redan var tydligt etablerade antog de att processen  skulle vara okomplicerad och relativt billig. Men de blev överraskade av en räkning till sist från kartverket Lantmäteriet: 90 750 kronor.

“Jag kan inte hitta ord för att beskriva hur jag känner inför det här. Det är svårt att förstå det, säger Lena.

Farorna med att betala för myndighetens misstag
Det var inte bara de oväntat höga avgifterna som gjorde denna prövning ännu mer smärtsam. Lantmäteriet gjorde situationen ännu värre (för 10 % av handlingarna) när de gjorde ett allvarligt fel under processen. En oanvänd, 130 år gammal väg var felaktigt ritad på kartan. Lena tvingades därför överklaga målet till Mark- och miljödomstolen. Även om domstolen ställde sig på hennes sida och återförvisade ärendet till Lantmäteriet, fördjupades problemen.

Istället för att åtgärda felet utan extra kostnad, debiterade Lantmäteriet mer för att utföra jobb som de borde ha varit korrekta om till att börja med. Dessa extrakostnader stod Lena för.
“Om de stökar till ska vi inte betala för deras misstag”, säger Lena till mig.

Brist på transparens i kostnaderna

Nyheterna sökte också perspektiv hos en sakrättsexpert, Jens Nyström, som analyserade Lenas fall. Hennes utgifter, noterade han, var ovanligt höga jämfört med de extra kostnader Lantmäteriet listar på sin hemsida.
– I det här fallet här gör överklagandet och återförvisningen till Lantmäteriet det oerhört svårt för individen att veta exakt vad de betalar för, säger Jens Nyström.

Lantmäteriets svar

Tillfrågad av Nyheterna om en kommentar angående Lenas specifika fall, vägrade Lantmäteriet. Men myndigheten sa att den var i behov av bättre kommunikation om priset på sina tjänster. De sa att inga två fall är desamma och att prissättningen kan variera beroende på hur komplext ett ärende är.
“Ibland är det vad vi berättar för kunden, och det är inga goda nyheter. Det kan finnas faktorer man inte förväntar sig som gör det dyrare, säger Arwid Dahlberg, affärsområdeschef för fastighetsbildning på Lantmäteriet.

Bredare kritik mot systemet

Lenas fall illustrerar ett bredare problem med Lantmäteriet som har kritiserats på flera fronter. Och höga avgifter, förvirrande kommunikation och brist på transparens – utan något tydligt sätt att veta vad kunderna faktiskt betalar för – tenderar att gnugga dem på fel sätt.
Fastighetsägare som Lena utsätts för känslomässiga och ekonomiska påfrestningar på grund av dessa utmaningar. Lantmäteriet kan säga att det jobbar på att bli bättre, men Lenas erfarenhet illustrerar det akuta behovet av förändring.

Det väcker frågan om vi har en verkligt fungerande demokrati i kombination med denna konsekvens – en som tvingar medborgarna att betala när misstag görs. Fastighetsägare har frågat sig varför de måste betala för ett misstag av den organisation de litar på för att hantera sina ärenden på ett professionellt och korrekt sätt?

Medan Lantmäteriet gör vad de säger är nödvändigt för att åtgärda informationsluckor och andra frågor, påminner fall som Lena Samuelssons oss alla om behovet av transparens, ansvarighet och rättvisa i offentliga tjänster. Tills något förändras kommer berättelser som Lenas bara att illustrera frustrationerna hos människor som kämpar sig igenom komplexa och dyra byråkratiska system.